“Vi behöver bli kvitt våra känslor. Jag slår mig ner i fåtöljen, bränner tungan på teet och sätter igång. Jag går igenom mina favoriter, olika forum, öppnar ett textdokument, knappar ett tag, lutar mig tillbaka, studerar takets spruckna landskap. De hårtunna sprickorna i målningen är omgivna av en flodbädd av ljusare strimmor. Trådar av spindelväv dansar i den uppvärmda luften. De vrider sig, fladdrar rytmiskt…” Läs fortsättningen här!
Tidigare avsnitt av den fristående fortsättningen på Emil Hakls roman Föräldrar och barn hittar du på sidan Regler för löjligt uppträdande i menyn till höger.