Vårens roman Hana och Joza av Květa Legátová har fått ett varmt mottagande och vi är glada att kunna samla några av recensionerna här!
”Romanen börjar rafflande och med hög puls. En ung kvinna, läkaren Hana, är ute på hemligt uppdrag under den nazityska ockupationen när hon plötsligt inser att hon är i omedelbar fara. Hon måste snabbt gå under jorden. En patient, Joza, blir lösningen. Han är från landet och betraktas som något av en idiot. Hanas medsammansvurna beslutar att hon ska följa honom hem och stanna där som hans hustru. Detta är upptakten till något som visar sig bli en helt annan historia. (…) Romanen har något av sagans form, och Hanas sätt ett berätta sin historia är enkelt och rättframt, ibland nästan naivt, men med poetiska övertoner.”
Läs hela Sten Wistrands recension i Kulturdelen här!
”Den svenska förlagsvärlden är full av skattkammare i form av mindre förlag som gör underverk genom att introducera internationell litteratur på svenska. Aspekt heter en av dessa som ser till att Sverige får en mer än välbehövlig dos av tjeckisk samtidslitteratur. (…) Romanen får mig att associera till de polska författarna Olga Tokarczuk och Andrzej Stasiuk, som båda skildrar östeuropeisk landsbygd och är goda skildrare av människor och landskap. Legátovás kvinnoporträtt är starka, med få ord gestaltar hon Hanas främlingskap, förundran och acceptans.”
Läs hela Mats Granbergs recension i Norrköpings tidningar här!
”Romanen frambesvärjer en miljö som ligger långt från moderna kartor. När den högutbildade Hana lär sig uppskatta hushållets praktiska sysslor, sådant hon aldrig förr prövat på, som att laga mat, binda kvastar, slå med lie, liknar det en hyllning till det enkla, sunda, jordnära livet med konservativa förtecken. Ja, Hana lär sig till och med älska den starke, naive man som ödet sammanfört henne med. Men samtidigt har Legátová skarp blick för den manliga brutaliteten i det av uråldriga traditioner präglade samhället och tecknar en rad starka kvinnoporträtt. Och inte minst fångar hon landskapet och dess invånare med en kärv, sagoliknande skönhet och ett språk som lyser klart utan några onödiga broderier.”
Läs hela Anna Lingebrandts recension i Helsingborgs Dagblad här!